Hej.
Tänkte bara skriva ett litet inlägg innan jag går och lägger mig.
Har skrivit liknande inlägg om det förut också, men jag var iallafall inne på Blondinbellas blogg nyss, och läste hennes svar ang. fördomar mot moderaterna. Tänkte att jag skulle skriva lite om min uppfattning, eftersom den verkar skilja sig rejält om man jämför de "rikas" och de "fattigas" åsikter.

Nu kommer jag att kopiera lite av det som Bella skrev i sitt inlägg.

“Moderaterna gör rika och rikare och fattiga fattigare”

Isabella svarar: Den här meningen får jag ofta höra som moderat, vilket är väldigt tråkigt då den inte stämmer, men jag tänkte försöka besvara den. Moderaterna står för en idelogi som är liberal. Man sätter individens rättigheter i första hand. Tillskillnad från socialdemokraterna som sätter gruppen i första hand. Man vill att människan ska få bestämma så mycket som möjlig i ens liv. Att ingen myndighet ska komma och bestämma vilken skola man måste gå i eller vilket sjukhus man tillhör. Helt enkelt så har man insett att alla vi människor är olika, och då ska man inte försöka stöpa oss i samma form."
citat från blondinbellas blogg.


Min åsikt:

Visst kan det i viss mån vara bra med en liberal syn, men man måste tänka på helheten också. Att privatisera sjukhus och skolor skulle gynna de rika, eftersom de har råd att betala och på så vis kan få bättre behandling snabbare. Vi "fattiga" däremot, låginkomsttagare, sjukbidragstagare och arbetslösa däremot, vi kommer att få problem med att betala barnens sjukhusbesök, tandläkarbesök osv, vilket kanske kommer att betyda att föräldrar inte vill låta sina barn gå till doktorn jämt när de kanske behöver det, för att de inte har råd helt enkelt. Här bildas en stor klyfta mellan de rika och de fattiga.


Fördom 1; Ta bort bidragen.

Det finns ingen moderat som inte vill ha någon samhällskydd alls. Kommer man i en kris i livet då man mister arbetet på grund av nedskärning eller att man bli sjuk så ska man få hjälp. Däremot så har socialdemokraterna fört en bidragspolitik under en längre period som har lett till att bidrag nästan har blivit jämställt med jobb, i alla fall om du jämför summan som du får ut. Moderaterna vill inte att bidrag ska vara en lösning, det är ett kortvarigt tillstånd under tiden du letar jobb. Därför ska inte bidraget vara högt eftersom det finns få människor tyvärr om hellre lägger sig på soffan och lever på våra skattepengar. Sänker man bidragen så blir det en morot till att söka arbete. För ingen har rätt att leva på någon annan!
citat från blondinbellas blogg.


Min åsikt:

Jag har då inte fått uppfattningen om att bidrag någonsin varit jämnställt med jobb, det har det då inte varit hemma. Och soffpotatisar, det fattar jag också att det finns sådana, men vilka är i majoritet; de som bara vill ligga hemma på soffan och lata sig, eller de som ofrivilligt hamnat i denna situation, och egentligen vill få jobb, men inte kan? Det är väl ändå den senare som är majoritet. Och det som händer nu är att häxjakten på soffpotatisarna har lett till att de som är sjuka och inte kan jobba, och de som är arbetslösa och inte får något jobb, knappt har råd till mat för månaden. Klart att ingen har rätt att leva på någon annan, men som någon skrev i en kommentar till blondinbellas inlägg: de finns faktist de som inte har något annat val än att leva på någon annan, som är tvungna att göra det ofrivilligt. Och vad är det för liv egentligen? Att tvingas leva på sin man/hustru, sin sambo eller sina föräldrar ? Bara för att bidraget inte räcker till hyra och mat. Visst är det en morot att söka arbete när man har vetskapen om att det blir bättre ställt då, men det har det varit hela tiden? Det är aldrig kul att leva på bidrag, men jag tror att man är tvungen att leva på bidrag själv för att förstå det. Istället för att hjälpa de som ligger på marken så bedrivs det häxjakt och det sparkas på de som redan ligger. Jag föreslår att Blondinbella själv lever en månad på den "lön" som en bidragstagare får, så får vi se hur det känns. Ungefär som fattigbloggen.




Min slutgiltiga åsikt är att de som inte kommer från en familj som har det dåligt ställt, har lätt för att kasta ur sig en massa som kanske inte alls stämmer med verkligheten. Det är svårt att sätta sig in i hur det är när man inte alls har upplevt det, och det är väldigt frustrerande för oss som verkligen vet hur det är.